Stjäl inte våra drömmar

”alltså, det känns ju inte så kul nu, att man vill bli cykelproffs”

Dom där orden slog mej rätt hårt i magen kan jag säga. Min älskade cykeltokige kille som började cykla redan i livmodern, som körde full speed på två hjul knappt 2 1/2 år gammal, som tjatade om att få cykelträna från 5 års ålder (vi lyckades hålla honom stången till 11), som bara älskar ALLT med cykel.

Han står där och tittar lite på mej efter att vi snackat om något av alla de inlägg, twitter, nyheter osv som någon av oss läst och så säger han det där. Jag vet inte vad jag ska säga eller göra. Kan man uppmana sitt barn att hålla fast vid sin dröm som så brutalt krossas av alla fuskare som avslöjas eller själva väljer att lägga korten på bordet? Kan man uppmana sitt barn att trots all smuts, dynga och korruption som man vet finns i denna sport ändå hålla fast vid sin dröm?  Kan man uppmana sitt barn att fortsätta cykla och njuta av det när man vet att sannolikheten att han ska ställas in för valet att dopa sej eller inte bara kommer öka ju bättre han blir?

Jag vet inte om man kan det, jag vet bara att om jag säger åt honom att ge upp sin dröm och syssla med något annat på sin fritid kommer inget bli bättre. Vad jag däremot vet är att jag kan, tillsammans med många andra människor, ge honom och alla andra unga cyklister en stadig grund att stå på, justa värderingar och en kompass som hjälper dem att göra rätt val i livet. Om det sen kommer vara inom cykelsporten eller var som helst annars vet vi inte idag. Men de kommer ha redskapen för att själva välja och välja rätt.

"We always have a choice. No exceptions. But sometimes a little help is needed."

En som har skrivit väldigt bra om just detta är Bradley McGee i "How dopers stole the best years of my career". Efter att ha läst Bradleys artikel blir jag bara ännu mer övertygad om att det viktigaste vi kan göra är att stå upp för våra ideal och värderingar och inte låta någon stjäla vår dröm.
  


Första tävlingen "Hilleshögstempot" 18 april 2009
och lyckan är total, äntligen!

 

F-n ta dej Lance

Funderar på att stänga av alla sociala medier och smyga ut i skogen och gömma mej tills detta onda är över.
Öppnade Facebook på lunchen och ser då följande nyhet: Rabobank skipper cykelsporten.
Rabobank har varit med och stöttat cykelsporten under större delen, närmare bestämt de senaste 17 åren, av den smutsiga eran. När det nu börjar uppdagas HUR smutsigt det var så drar man sej ur med motiveringen att man inte är säker på att det kommer bli bättre inom en överskådlig framtid.
Här pratar vi all cykel, både herr och dam, både MTB och landsväg. Snacka om att dra alla över en kam och det i en tid när cykelsporten verkar vara den sport som kommit längst med att rensa upp och få stopp på skiten. Faen ta dej Lance Armstrong och alla dina gelikar som satt oss i detta. Fy faen säger jag bara .....

Har UCI vaknat?

Ramlade över ett inlägg på Cyclingweekly om att UCI har bestämt sej för att försöka göra dam- och herrcyklingen mera rättvis och det låter faktiskt riktigt bra:
 Cycling's governing body, the Union Cycliste Internationale (UCI), has made a strong commitment to improve international women's cycling."One of the things we agreed at the UCI Management Committee a couple of weeks ago was that we needed to do something about it," UCI Road Commission president Brian Cookson said. "As a matter of principle and policy, we agreed to try to work towards making women's cycling more equitable in every aspect with the men's."

Jag har läst igenom inslaget flera gånger och det låter i mångt och mycket bra och ger hopp om en bättre framtid för oss som älskar cykelsporten och för dess utövare. För visst är det så att det ena inte utesluter det andra? Att kvinnliga cyklister får bättre förutsättningar behöver inte betyda att manliga får sämre eller?

"I think there are sponsors out there that would be interested in women's sport that wouldn't be interested in men's sport," Cookson said. "You're missing a trick if you just insist that women's sport is always going to be an adjunct to men's."

Men hur positivt jag än tycker det låter så kan jag inte hjälpa att jag anar en ton av, ja jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det men kanske något om att säga det folket vill höra och inte det man tänkt göra.
Särskilt om man efter att ha läst inslaget ovan läser följande om Emma Pooley i Independent. Då känns det som allt UCI gör är att fortsätta försöka försvara en gammal väl invand linje trots att man säger något annat.

"Cycling is quite a male chauvinist sport, culturally it has been for years, but it's taken a long time to change."

Jag hoppas bara att jag har fel och att UCI en gång för alla har bestämt sej för att rensa ut orättvisorna. Jag är dock alldeles övertygad om att ifall vi som engagerar oss slutar bry oss bara några minuter så kommer denna punkt att hamna väldigt långt ner på agendan hos UCI igen.

Det är för bland annat detta underbara gäng med tjejer som jag inte kan låta bli att bry mej.

Alice, Linda, Alexandra och Anna, FK Trampens mycket starka damjuniorlag 2012.

Man hallå UCI VAKNA

Alltså nu är jag förbannad, igen. Har varit rätt ilsk hela dagen på allt från mörkret i morse till felaktigheter i kvalitetsmanualen till transporter av prover till struktur på kundwebben som inte blir som jag vill till UCI och deras brist på ansvar för den kvinnliga delen av sporten.
Tur jag har snälla jobbarkompisar som låter mej sitta i eget rum och en familj som lärt sej att inte alltid lyssna men jä -ar att jag inte accepterar att UCI inte lyssnar.

Det senaste som fick mej att bli förbannad var ett inlägg av Cyclismas. Ett bra inlägg med mycket vettigt som jag håller med om men en sak fick mej att börja räkna och det var följande:

3^rd Place in Tour of Flanders – 564 Euros
Winner – UCI 1.1 one day race – 379 Euros
5^th place in stage of UCI 2.1 stage race – 99 Euros

Fattar ni vad kvinnliga cyklister inte tjänar pengar på att cykla snabbt?

Tillbaka till räknandet. Vinst i UCI-rankad tävling ger i runda tal strax över 3000:- om man är tjej. Vinst i Sandby Dam-GP ger 3000:- oavsett om man är tjej eller kille.
Jag fattar inte. Om lilla FK Trampen, i lilla Södra Sandby, i lilla Sverige kan ge 3000:- i vinstpengar utan att gå med förlust på arrangemanget (vi fick till och med en liten vinst på ett par tusenlappar) varför kan inte en arrangör som får världseliten till start ge bättre prispengar?

En tanke som slog mej var att det kanske beror på att FK Trampen arrangerar tävling för cykelsportens skull och jag är faktiskt inte säker på att det är cykelsporten dessa arrangörer och UCI tänker på, i alla fall inte den delen av sporten som utgörs av kvinnor.

Tänkte avsluta mitt inlägg med lite säsongsbetonat mys, eller inte då. Är fortfarande förbannad som en tömd pumpa. Snodde bilden från Francesco Explains It All

Martyn Ashton - sjukt läckert

Varsegod. Titta och njut av läcker cykel som du inte trodde var möjlig.

Martyn Ashton - Road Bike Party